view/168

Junassa

Tåget skramlade från Warszawa mot Berlin. I kupén satt ett par herrar i kostym och ett par finländare som litade på vindjackans tidlösa stil. Jag var en av dem. Dörren öppnades och en kvinna kom in, en sådan som en läkare skulle beskriva i en journal som: habitus affärsmässig.

När man sitter i en sexmannakupé utan att märka att det finns fyra andra där, så är det antingen talang eller demens. Det irriterade mig att ingen hälsade eller ens log. Kvinnan var så upptagen av sig själv att jag drog fram en iPad ur ryggsäcken och skrev en text – på finska. Akta er för textförfattarens hämnd, ni centraleuropeiska kosmopoliter.